Matador i Sverige (svensk)

I vår tids stora flöde av anglosaxisk tv-underhållning sticker ett land ut som inget annat: Danmark. Dansk tv har en särskild plats hos oss svenskar och många tv-serier har nått kultstatus

. Lars von Triers originella ‘Riket’ togs emot med skräckblandad förtjusning på 1990-talet och under 2000-talet lockas återigen stor publik framför tv-apparaterna med succéer som Mordkommissionen och Nikolaj & Julie, för att nämna ett par exempel.

Outstandig Matador

Den största succén som lade grunden för detta fenomen är emellertid en tv-klassiker från 1980-talet: Matador. Berättelsen om invånarna i 1930-40-talens Korsbæk har kommit att få en särskild plats i våra hjärtan. Anmärkningsvärda karaktärer, spännande story, vacker musik, fantastiska skådespelare (inte minst Ghita Nörby som blivit en folkkär skådespelare även i Sverige) – allt detta bidrar till att göra Matador outstanding.

Sverige har förälskat sig i många välgjorda kostymdramer: Brideshead revisited, Huset Eliott och Upstairs, Downstairs, för att nämna några, och till dessa kan man tillägga danska Matador.

Svensk tv-pris till Matador

Sommaren 1988 blev jag fångad av Matador. När min familj semestrade på västkusten uppsökte jag en allmän tv på en stor campingplats för att inte missa en enda episod. Runtomkring spelade folk minigolf, åt glass och roade sig. En handfull personer satt som förhäxade, omedvetna om livet runtomkring, när Maude hjälpte Herr Stein att fly i grisehandlarens bil och andra minnesvärda händelser. Jag var definitivt yngst i publiken med mina 11 år!

Samma år utsågs Matador till årets bästa utländska program och tilldelades Aftonbladets tv-pris, framröstad av det svenska folket. Imponerande med tanke på en nästintill obruten amerikansk dominans: Cosby-show, Twin Peaks, Dr Quinn, David Letterman?

Succe trots blandad mottagning

Idag känner alla till Matador. De flesta känner igen musiken och säger man ?Korsbæk? väcker det minnen hos många. Alla har alltid en åsikt om Matador. Många hyser en hatkärlek, eller tycker att serien är totalt ?o-cool? och gammalmodig. Det är den sortens människor som höjer ögonbrynen av förvåning när jag råkar berätta om min fascination för denna i deras ögon mossiga gamla serie. Sen finns det de som älskar Matador. Efter vad jag har förstått (och hoppas) är det denna kategori som dominerar. För somliga (läs undertecknad) är den beroendeframkallande. Senaste visningen på vardagseftermiddagar i december 2002 lockade återigen förhållandevis stor publik, och återigen var Matador allmänt samtalsämne vid lunchborden på arbetsplatserna.

Hitta en skådespelare från Matador

En hobby för svenska Matador-fans är att i filmer och tv-serier pricka in skådespelare som medverkade i Matador. Man kan vara säker på att det alltid dyker upp ett välkänt ansikte i vilken dansk produktion som helst! Och det blir som att säga hej till en gammal vän. Ingen kan säga att Matador inte har varit helt betydelselös! Dvd-utgåvan har dock inte sålt i stora mängder – för dyrt, tycker många. Men det återstår att se?

Matador på Internet

Min glädje var mycket stor när jag upptäckte matadoronline på internet. Det är en fantastisk källa till kunskap om Matador. Jag har lärt mig så mycket om tillkomsten, scenografin, musiken, etc, vilket hade varit omöjligt utan internet. Jag hade aldrig fått reda på att det finns andra Matadorfans där ute. Matadoronlines forum är en otroligt spännande plats att utbyta tankar och iakttagelser på, och att bara läsa andras diskussioner är lärorikt och underhållande.

Varför en succé?

En förklaring kan vara den stora fascinationen för det andra världskriget. Det är ett stycke historia som många nu levande fortfarande har starka minnen av. Sverige var ?neutralt? under kriget och blev aldrig ockuperat av främmande makt. Det var dock ransonering och mörkläggning och man talade om en ?svensk tiger? – att stå emot det onda och stå på rätt sida. (Vilken det nu var?) Krigsåren hör till höjdpunkterna i Matador. Samtidigt kan man kanske förklara succén med att vi svenskar har möjlighet att identifiera oss genom de många likheterna: den sömninga småstaden med dess traditionella klassamhälle möter en ny tid med moderna ideal. Möjligheten att på nyaa sätt skapa sig ett lyckligt liv, att inte veta sin plats i samhället. Men detta sker med en dansk underfundighet som vi kanske saknar. (Eller är det Lise Nørgaards förmåga att berätta en historia?) Är det därför det blir så underhållande?

Matador är ett gediget hantverk som aldrig kan bli inaktuellt. Serien bjuder på många ingredienser som skapar en komplex och engagerande berättelse: humor, dramatik, spänning och romantik. Skådespelarinsatserna är magnifika. I Sverige tror vi att t ex Malene Schwarts är Maude Varnæs (vi har inte sett henne i så mycket annat, tyvärr.)

Starka kvinnor och svaga män

Jag är fascinerad av att Lise Nørgaard har skapat imponerande många starka kvinnor: Agnes, Elisabeth Friis, Maude, Laura, Katrine Larsen, Ingeborg, Änkefru Fernando Möhge – listan kan bli lång. De svaga kvinnorna är mycket få: jag kommer bara på Frk Jacobsen, fru Lund och Misse Möhge (som trots sin extremt beskedliga personlighet faktiskt tar livet av sin osympatiske make – återigen pluspoäng till damerna!) Samtliga kvinnoporträtt är minnesvärda och får det manliga persongalleriet att blekna en aning.

Jag finner det oerhört intressant att många av de manliga karaktärerna är ?svaga?. De innehar social prestige och formell makt, men de står sig slätt utan sina kvinnor. Se bara på Mads som får ett sammanbrott när Ingeborg lämnar honom, och hur skulle snälle Oluf Larsen klara sig utan sin rekorderliga Katrine? Liksom Lauritz Jensen, som i slutet blir anställd av Agnes, som i hans frånvaro faktiskt har byggt upp en mycket framgångsrik rörelse? (Agnes kamouflerar hjälpen för att hans stolthet inte ska bli alltför sargad.) Jørgen Varnæs och Arnesen är vad man idag skulle kalla för ?loosers?. Hans-Christian är en toffelhjälte – i det Varnæska hemmet är det Maude som bestämmer. Kristen Skjern hamnar i ett misslyckat äktenskap men har inte modet att avsluta det på många år. Daniel är kuvad av sin far men kan utvecklas tack vare Ingeborg. Sådana problem har aldrig hans syster Ellen. Viggo Skjold-Hansen slutar som en bruten man, under beskydd av sin hustru. T o m herr Steins flykt undan nazisterna sker med hjälp av den ömtåliga överklassdamen Maude, som ju har mer kurage än vi kunnat ana.

Finns det överhuvudtaget starka män i Matador? Dr. Hansen bör räknas dit, liksom Baron Rydtger. Jag räknar även med Fede. Han och Marie verkar ha ett jämställt och lyckligt äktenskap. Kristen Skjern går segrande ur spelet, han får till slut sin älskade och blir fri från Mads. Finns det fler? Har svårt att komma på någon.

Realistisk och mänskliga

Mina tankar är naturligtvis en smula överdrivna. Lise Nørgaards personer är realistiska genom att de inte är blott endimensionella, onda eller goda. Alla har positiva egenskaper men också svagheter – de är mänskliga. Och det är nog därför Matador är en institution, känd utanför Danmarks gränser och bevarad i många hjärtan.

Den 14. juni 2004 – Petri Tigercrona